E-litteratur. Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I den här boken beskrivs ett ramverk för skolförbättring som visar hur insikter från forskning kan tas till vara utan att hänsynen till det lokala sammanhanget och berörda aktörers synvinkel går förlorad.
Skola
E-litteratur. FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag är en utmaning för många politiker och yrkesverksamma. Att varje enskilt barn har rättigheter är en självklarhet för de flesta men vad betyder det i praktiken?
För att säkerställa att alla barn har möjlighet att utvecklas, att skyddas från diskriminering och att få sin röst hörd behövs kunskap, motivation och politisk vilja samt en systematisk metod vid planering, implementering och utvärdering. Konventionen med sina rättigheter formulerade i artiklar behöver tydliggöras, tolkas och förstås i sitt sammanhang för att barnets bästa ska komma i främsta rummet.
E-litteratur. Arbetsrätt i praktiken lär ut grundläggande kunskaper i arbetsrätt. Efter en inledande grundkurs beskrivs arbetsrättens regelverk utifrån en systematisk indelning: aktörerna på arbetsmarknaden, kollektivavtal, anställningen, anställningsförmåner, diskriminering, ledighet, anställningen samt medbestämmande och arbetsmiljö.
E-litteratur. I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap.
E-litteratur. Implementering av barnkonventionen är utformad som en grundbok i hur barnkonventionen kan implementeras i en kommun. Boken vill ge läsaren en helhetsbild av vad barn-konventionen innebär och en bättre förståelse för hur den kan användas i praktiken i syfte att stärka barnets rättigheter.
E-litteratur. År 2020 blir FN:s konvention för barnets rättigheter, ”Barnkonventionen”, svensk lag. Det är första gången som riksdagen har bestämt sig för att inkorporera en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter i svensk rätt. Detta är en utmaning för både domstolar och myndigheter – ingen vet i dag hur man kommer att tolka konventionens artiklar i det enskilda fallet. Barnkonventionen saknar helt domstolspraxis eftersom den till skillnad från Europakonventionen inte har någon domstol. Lagstiftaren har lämnat det till rättstillämparen att avgöra den exakta tolkningen av varje artikel i konventionen.
E-litteratur. I Barnrättens grunder presenteras det svenska regelverket rörande barn och föräldrar. En utgångspunkt är barnkonventionen som inkorporeras i Sverige år 2020 och barnets bästa som rättslig princip, i samspel med grundläggande rättssäkerhetsbegrepp.
E-litteratur. Den nya barnlagen trädde i kraft den 1 januari 2020. I och med detta är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Ofta finns dock en stor osäkerhet kring vad denna nya lag innebär i praktiken.
E-litteratur. Vad gör rektorer, och varför? Rektorer framställs ofta som nyckelaktörer i arbetet för bättre resultat och ökad likvärdighet i den svenska skolan. Men vilka möjligheter har de egentligen att leda och styra sina skolor? Rektorer ska implementera lagar och läroplaner, vårda professionella ideal och förmedla demokratiska värden – men därutöver ska de leda sina organisationer effektivt och konkurrera på en marknad.
E-litteratur. Vissa ungdomar klarar skolan galant, andra faller igenom och blir sittande hemma under längre tid. Bakom varje hemmasittare döljer sig en ofta lång process av ansträngning, försök och misslyckande från såväl elevens som familjens, skolans och andras sida.